Jag har noterat den uppmärksamhet som E24s artiklar om elbranschen har skapat (tex här), men först nu läst vad de har skrivit. Elmarknaden skiljer sig en hel del från övriga branscher och det är lätt att gå snett om man inte har ordentlig förståelse för hur den fungerar. Men jag vill nog påstå att E24 har visat att de konkurrerar med DI om slaskigaste näringslivsjournalistiken. Antingen har E24:

1. missat en hel del i sin research

2. bara passat på att skapa uppmärksamhet och få fler läsare genom att medvetet vara lite rundhänta med fakta

I artikeln ”Välkommen till den sköna nya elvärlden” målar Per Lindvall upp en aningens konspiratorisk bild av hur det fungerar. Det är dock inte mycket som har blivit rätt. Av alla tokigheter i artikeln så är det nog beskrivningen av överföringen av el mellan Sverige och Tyskland som är den mest verklighetsfrämmande. Enligt författaren så används överföringskapaciteten bara när det hjälper till att hålla svenska elpriser uppe, inte när tyska priser är lägre. Det framgår inte om artikeln lägger skulden för detta på elbolagen, vilket känns mest naturligt, men i verkligheten är det Svenska Kraftnät som styr flödet. Om Per Lindvall känner till detta (kanske inte..) så innebär det alltså att han anklagar en myndighet för att hjälpa elproducenterna att hålla prisnivåerna upp. Det är en ganska avancerad anklagelse – speciellt med tanke på att det finns en hyggligt stor transparens i flöden och priser!

Second Opinion har Svenska Kraftnät skrivit ett bra bemötande av Per Lindvalls artikel.

I en annan artikel raljeras över eljuntans vinstfest. Även i den här artikeln finns det mycket mer av vilja än vett. Huvudpoängen är att de svenska energibolagen tjänar så mycket per anställd. Att använda ett sådant nyckeltal på energibranschen kan inte bara vara inkompetens. Jag förutsätter att det är ett sätt att skruva till budskapet för att det ska gå hem i stugorna. Även om man använder det nyckeltalet för jämförelse med europeiska branschkollegor så säger det inte så mycket. Nivån av outsourcing är tex generellt sett betydligt högre i svenska energibolag. För att göra en seriös jämförelse måste man såklart också se på en längre tidsperiod än ett enskilt år.

På det hela taget är det tråkigt när den för framtiden så viktiga energibranschen blir en plats för pajkastning av populister som vill vinna enkla poäng. Risken finns att politiker som ser chansen att bättra på opinionssiffrorna hoppar på racet och hittar på åtgärder som i bästa fall inte skadar, men som tar fokus från de verkligt viktiga långsiktiga frågorna (rekommenderar Flutes sammanställning).

Om man vill fokusera på just energibolagens marknadsförutsättningar i Sverige så finns det betydligt mer relevanta saker att lyfta upp än det som E24 har tagit upp. En sak som borde få större fokus är tex äganderätten till vattenkraften som Kvantitativt tar upp på ett bra sätt.  Det är få andra länder som har lika generösa villkor som Sverige. Det vanligaste är att energibolag kan förvärva koncessionsrätt som gäller under en begränsad tidsperiod. Staten leasar helt enkelt ut tillgången. Har värdet på vattenkraften gått upp under leasingtiden så blir det helt enkelt dyrare vid nästa koncessionsauktion. I Frankrike pågår det tex en vattenkraftauktion där Vattenfall är en av flera hugade spekulanter.

Ett annat exempel är den avvecklingslag för kärnkraften som upphävdes förra året. Folkomröstningen resulterade i ett beslut om avveckling 2010. Avvecklingslagen angav också ersättningsutrymmet för kärnkraftägarna, där en livstid på 40 år var en begränsande faktor. Med tanke på att kärnkraftverken byggdes runt 1975-1980 så hade det inte varit så många år kvar att kompensera ägarna för. När det blev fritt fram för kärnkraftsägarna att förlänga drifttiden till över 40 år så är det så klart en ekonomisk fördel. Den fördelen fick energibranschen gratis. I Tyskland gjordes en liknande politisk överenskommelse där man beslöt att tillåta livstidsförlängning av kärnkraftverken med i genomsnitt 12 år (observera att det fortfarande är tidsbegränsat). Eftersom det finns ett starkt kärnkraftsmotstånd i Tyskland så kostade uppgörelsen om livstidsförlängning en hel del för energibolagen – de ska punga ut med ca 15 miljarder EUR för att stötta förnyelsebar energiproduktion. Kärnkraftsbranschen i Tyskland har dessutom nyligen drabbats av en bränsleskatt på ca 2,3 miljarder EUR årligen.

Om E24 hade fokuserat på den här typen av frågor – då hade artiklarna kunnat bli intressanta.

JJag hJddhttp://www.e24.se/analys/valkommen-till-den-skona-nya-elvarlden_2648769.e24
Annonser