1994 beslutade riksdagen om en pensionsreform. Man insåg att det gamla ATP-systemet höll på att bli för dyrt och ändrade systemet till att vara premiebaserat i stället för förmånsbaserat.

För att opinionen inte skulle bli för stark mot försämringen för framtida pensionärer lockade man med “premiepension”, 2,5% av inkomsten skulle avsättas till en individuell fond som man fick placera efter eget huvud.

Staten lyckades alltså med att skjuta över hela risken avseende framtida avkastningar till folket. Genom införandet av premiepensionen individualiserades även en del av risken, alltså det är ditt eget fel (genom dåligt fondval) om du får låg pension.

Det finns helt klart fördelar med en förmånsbaserad pension (du får xx% av din lön när du går i pension) utan en premiebaserad (du får xx% av din livsinkomst +/- avkastning). När det gäller de 2,5 % premiepension så kan man misstänka att det fanns taktiska och ideologiska skäl till införandet (typ, vi måste sälja in det på något sätt och valfrihet är alltid bra), men något strukturellt skäl till att låta alla inkomsttagare förvalta en del av sina pensioner finns inte!

Om nu kapitalförvaltning är en skicklighetssport (det vore intressant att pröva det i HD…) så borde det väl finnas de som är mer kvalificerade än genomsnitts-inkomsttagaren. Resultaten från de som försökt med aktiva val övertygar ju inte heller.

Även effektivitetsmässigt är det högst diskutabelt. Är det verkligen befogat att 5,8 miljoner människor ska sitta och fundera över börsutvecklingen i Kina, eller oljeprisets riktning? Enligt vissa s.k. experter bör man titta över sina fondval en gång per kvartal. Om man ägnar ca 9 sekunder åt var och en av de 806 premiepensionsfonderna (dvs totalt 2 timmar) för att göra ett intelligent val så innebär det att det totalt läggs ner 46,4 miljoner arbetstimmar på fondval om alla följer råden att göra ett “aktivt val”.

Det motsvarar ca 28000 helårsarbeten, om vi räknar med en timkostnad på 150 kr så blir den årliga kostnaden ca 7 miljarder. Oräknat denna kostnaden så har ”soffligarfonden” varit bättre än snittet av de aktivt valda fonderna 6 av 10 år. Jag tror att tiden/pengarna kan användas bättre.

Under 2009 behövde pensionsmyndigheten dessutom 451 miljoner för att administrera systemet  och fondbolagen tog ungefär 1 miljard för att “förvalta” sina fonder. Sen finns det ju ett antal lycksökande rådgivare som mot en nätt avgift så gärna hjälper till med det aktiva valet och ”sätter guldkant på pensionen”

Summa summarum så lägger alltså en massa människor ner en massa tid i onödan på att aktivt välja ppm-fonder. Fonderna tar sedan betalt för att placera pengarna men gör det inte bättre än genomsnittsavkastningen (via Morningstar kan man själv konstatera att endast 19 av 94 sverige-fonder har gått bättre än Avanza Zero räknat på tre år, vilket är ett ganska sannolikt utfall om bara slumpen är inblandad).

Det är dags att lägga ner PPM.

Annonser