Oavsett var slutnotan landar när de japanska kärnkraftshaverierna summeras, så kommer den globala utbyggnaden av kärnkraft att få sig en ordentlig törn. Både Flute och Cornucopia har skrivit bra inlägg om detta. Men även med optimistiska (innan Fukushimakatastrofen) utbyggnadsplaner för kärnkraften så skulle det vara en stor utmaning att ersätta fossilenergin med bara kärnkraft.

Alltför ofta är energidebatten i Sverige strikt begränsad till hur vi i vårt land ska lösa våra problem. Samtidigt tenderar man att glömma bort hur otroligt privilegierade vi är med vattenkraft som står för nästan hälften av elproduktionen och dessutom omfattande biobränsleresurser. Oavsett hur bra förspänt vi har det i Sverige så är energiförsörjningen en global fråga där Sverige inte kan leva isolerat från omvärlden och allra minst från EU där tredje marknadsdirektivet driver på för en integration av energimarknaderna, vilket på sikt kan ge effektivare fördelning/lastutjämning av produktion och efterfrågan (inte minst viktigt med en ordentligt utbyggd vindkraft).

För att ge perspektiv på situationen i Sverige så kommer här en översikt av läget i Tyskland. Nästa gång det gnälls över att elpriserna i Sverige är höga – extrapolera situationen i Tyskland några år framåt i tiden, konstatera att det inte är bättre ställt i de andra stora EU-länderna och inse att energin fortfarande är riktigt billig.

Följande tabell visar hur Tysklands elproduktion är sammansatt:

Energieträger
2007
Mrd. kWh
2008*
Mrd. kWh
2009*
Mrd. kWh
Braunkohle
155,1
150,6
146,5
Kernenergie
140,5
148,8
134,9
Steinkohle
142,0
124,6
109,0
Erdgas
75,9
86,7
77,0
Mineralöl
9,6
9,2
12,5
Wasserkraft
28,1
26,5
24,5
Windkraft
39,7
40,6
37,8
Übrige
46,4
50,3
54,6
Bruttoerzeugung
637,3
637,3
596,8

Kärnkraften (2009) utgör ca 23% av den totala produktion. Förnybar energi (inklusive vattenkraft) ca 10%. Redan innan smällen i Japan så var den allmänna opinionen betydligt mer kärnkraftskritisk, vilket gjorde att branschen fick bjuda till ordentligt för att få igenom en livstidsförlängning (dock ordentligt begränsad). Som reaktion på händelserna i Japan har regeringen uttalat att man vill backa  överenskommelsen om livstidsförlängning och också omedelbart stoppa driften av de äldsta anläggningarna. Allmänhetens inställning har också svängt från kärnkraftskritisk till väldigt kärnkraftskritisk. Enligt opinionsundersökningar vill mellan 53-60 % av tyskarna att deras kärnkraft stängs ner så snabbt som möjligt! Detta påverkar dock bara i det korta perspektivet eftersom det har funnits politisk enighet om att fasa ut kärnkraften på längre sikt (någon gång på 2020-talet om jag kommer ihåg rätt).

Tyskarna har visserligen fått upp vindkraftproduktionen ytterligare någon procentenhet sedan 2009, men det är lång bit kvar till en koldioxidfri elproduktion 2050, vilket regeringen har satt upp som mål.

Om vi tar en titt på den totala energimixen (alltså inte bara elproduktion), så ser det ännu besvärligare ut. Visserligen är siffrorna några år gamla(2005), men utan kärnkraften så var det inte mer än 1,2%-4,7% (beroende på hur mycket av posten Övrigt som är biobränsle) av det totala energibehovet som produceras koldioxidfritt.

Kärnkraftens leverans av 12,5% av det totala energibehovet är såklart inte allena saliggörande, men visst hade det underlättat en del. Om man försöker göra en rationell bedömning av riskerna med kärnkraft så är det trots allt (Tjernobyl, etc) inte många dödsfall / TWh jämfört med andra energislag. Men kärnkraftsolyckor är så oerhört mycket mer dramatiska än andra. Den psykologiska effekten av det latenta svårgripbara hotet av strålningsrisker i kombination med associationer till kärnvapen gör att man tenderar att överskatta de faktiska riskerna.

Tyskar har en förmåga att leverera vad de föresatt sig att göra, men den här gången kan det bli svårt..

2007 2008* 2009*
Energieträger Mrd. kWh Mrd. kWh Mrd. kWh
Braunkohle 155,1 150,6 146,5
Kernenergie 140,5 148,8 134,9
Steinkohle 142 124,6 109
Erdgas 75,9 86,7 77
Mineralöl 9,6 9,2 12,5
Wasserkraft 28,1 26,5 24,5
Windkraft 39,7 40,6 37,8
Übrige 46,4 50,3 54,6
Bruttoerzeugung 637,3 637,3 596,8
Annonser

Jag har noterat den uppmärksamhet som E24s artiklar om elbranschen har skapat (tex här), men först nu läst vad de har skrivit. Elmarknaden skiljer sig en hel del från övriga branscher och det är lätt att gå snett om man inte har ordentlig förståelse för hur den fungerar. Men jag vill nog påstå att E24 har visat att de konkurrerar med DI om slaskigaste näringslivsjournalistiken. Antingen har E24:

1. missat en hel del i sin research

2. bara passat på att skapa uppmärksamhet och få fler läsare genom att medvetet vara lite rundhänta med fakta

I artikeln ”Välkommen till den sköna nya elvärlden” målar Per Lindvall upp en aningens konspiratorisk bild av hur det fungerar. Det är dock inte mycket som har blivit rätt. Av alla tokigheter i artikeln så är det nog beskrivningen av överföringen av el mellan Sverige och Tyskland som är den mest verklighetsfrämmande. Enligt författaren så används överföringskapaciteten bara när det hjälper till att hålla svenska elpriser uppe, inte när tyska priser är lägre. Det framgår inte om artikeln lägger skulden för detta på elbolagen, vilket känns mest naturligt, men i verkligheten är det Svenska Kraftnät som styr flödet. Om Per Lindvall känner till detta (kanske inte..) så innebär det alltså att han anklagar en myndighet för att hjälpa elproducenterna att hålla prisnivåerna upp. Det är en ganska avancerad anklagelse – speciellt med tanke på att det finns en hyggligt stor transparens i flöden och priser!

Second Opinion har Svenska Kraftnät skrivit ett bra bemötande av Per Lindvalls artikel.

I en annan artikel raljeras över eljuntans vinstfest. Även i den här artikeln finns det mycket mer av vilja än vett. Huvudpoängen är att de svenska energibolagen tjänar så mycket per anställd. Att använda ett sådant nyckeltal på energibranschen kan inte bara vara inkompetens. Jag förutsätter att det är ett sätt att skruva till budskapet för att det ska gå hem i stugorna. Även om man använder det nyckeltalet för jämförelse med europeiska branschkollegor så säger det inte så mycket. Nivån av outsourcing är tex generellt sett betydligt högre i svenska energibolag. För att göra en seriös jämförelse måste man såklart också se på en längre tidsperiod än ett enskilt år.

På det hela taget är det tråkigt när den för framtiden så viktiga energibranschen blir en plats för pajkastning av populister som vill vinna enkla poäng. Risken finns att politiker som ser chansen att bättra på opinionssiffrorna hoppar på racet och hittar på åtgärder som i bästa fall inte skadar, men som tar fokus från de verkligt viktiga långsiktiga frågorna (rekommenderar Flutes sammanställning).

Om man vill fokusera på just energibolagens marknadsförutsättningar i Sverige så finns det betydligt mer relevanta saker att lyfta upp än det som E24 har tagit upp. En sak som borde få större fokus är tex äganderätten till vattenkraften som Kvantitativt tar upp på ett bra sätt.  Det är få andra länder som har lika generösa villkor som Sverige. Det vanligaste är att energibolag kan förvärva koncessionsrätt som gäller under en begränsad tidsperiod. Staten leasar helt enkelt ut tillgången. Har värdet på vattenkraften gått upp under leasingtiden så blir det helt enkelt dyrare vid nästa koncessionsauktion. I Frankrike pågår det tex en vattenkraftauktion där Vattenfall är en av flera hugade spekulanter.

Ett annat exempel är den avvecklingslag för kärnkraften som upphävdes förra året. Folkomröstningen resulterade i ett beslut om avveckling 2010. Avvecklingslagen angav också ersättningsutrymmet för kärnkraftägarna, där en livstid på 40 år var en begränsande faktor. Med tanke på att kärnkraftverken byggdes runt 1975-1980 så hade det inte varit så många år kvar att kompensera ägarna för. När det blev fritt fram för kärnkraftsägarna att förlänga drifttiden till över 40 år så är det så klart en ekonomisk fördel. Den fördelen fick energibranschen gratis. I Tyskland gjordes en liknande politisk överenskommelse där man beslöt att tillåta livstidsförlängning av kärnkraftverken med i genomsnitt 12 år (observera att det fortfarande är tidsbegränsat). Eftersom det finns ett starkt kärnkraftsmotstånd i Tyskland så kostade uppgörelsen om livstidsförlängning en hel del för energibolagen – de ska punga ut med ca 15 miljarder EUR för att stötta förnyelsebar energiproduktion. Kärnkraftsbranschen i Tyskland har dessutom nyligen drabbats av en bränsleskatt på ca 2,3 miljarder EUR årligen.

Om E24 hade fokuserat på den här typen av frågor – då hade artiklarna kunnat bli intressanta.

JJag hJddhttp://www.e24.se/analys/valkommen-till-den-skona-nya-elvarlden_2648769.e24