Politik


Precis som när Tim Jackson var på föreläsningsturne i Sverige så fick Malmö äran att vara den första anhalten för Nicole Foss Sverigesväng. Fru Foss gjorde en stabil presentation – det märktes att hon kört den några gånger tidigare. Inramningen var dock lite mer amatörmässig och antalet besökare betydligt färre (uppskattningsvis 75-100) än när Tim höll hov.

Budskapet som levererades innehöll inte några större överraskningar. Det handlade om credit crunch i oskön förening med minskande tillgång till energ och hur det påverkar vår värld.

När det gäller energin så hade Nicole några tydliga bilder som visar på problematiken, tex hur upptäckten av nya oljekällor har avtagit (se bild) och en Hubbert-kurva som visade på hur nedgången av tillgänglig utvinningsbar nettoenergi accelereras pga avtagande Energy Return On Energy Investment (bra genomgång av begreppet finns här).

Den internationellt höga skuldsättningsnivån jämfördes med klassiska bubblor. Nicole tog upp att det internationella kreditsystemet var en hårsmån från kollaps under 2008, men att de statliga ingrepp som gjorts därefter för att hålla igång ekonomin endast skjuter upp den oundvikliga kraschen. Presentation hade på det här området kompletterats med en del Sverige-specifik info, inte minst ett diagram som visar Sveriges tråkiga placering på bostadsbubbelrankningen. Något roligare att diagrammet hade hämtats från bloggrannen Cornucopia!

Generellt vilade det en rätt tung domedagsstämningen över presentationen, då inget mindre än en samhällskollaps är att vänta. För att punktera bubblan menade Nicole att man ska tillbaka till en ekonomisk nivå som gällde 30-40 år sedan (när kreditbubblan började blåsas upp) och att det inte går att pysa ut luften kontrollerat. Den huvudsakliga risken med processen är att den kan leda till kontraproduktiva psykologiska reaktioner med fascistiska politiska strömningar som följd (Sarah Palin och Glenn Beck nämndes som potentiella potentater i USA..).

Visst är det ett möjligt scenario som det är bra att vara medveten om, men som jag ser det så finns det mycket som talar för att det finns fler nyanser på skalan. Åtminstone för oss som lever i samhällen där det finns ekonomiska marginaler. En fördubbling av energi eller livsmedelspriser slår betydligt hårdare i andra delar av världen (bra exemplifiering finns på bloggen ”Livet efter oljan”).

Under frågestunden dök det upp några frågor av typen – ‘men har du tänkt på den här möjligheten till energiutvinning, kommer inte den att förändra allt?’. Det var tydligt att Nicole rörde sig på hemmaplan i dessa frågor och kunde med tydlig expertaura enkelt avväpna frågeställaren.

Hursomhelst var det en mycket intressant presentation och om inte familjen hade kallat där hemma så jag gärna fortsatt diskussionen över en öl som Nicole och hennes vapendragare med emfas bjöd in till!

Turnén fortsätter med stopp i Göteborg, Uppsala och Stockholm- mer info på medarrangören Effekts hemsida. Rekommenderas!

Miljöpartiet är med på en hörna och arrangerar en Riksdagsföreläsning (precis som när Tim Jackson var här). Skulle vara intressant att höra om det är några riksdagspolitiker som dyker upp och om hur de reagerar.

Då var det dags för ett ämne utanför bloggens huvudfåra.

Under de senaste åren har det uppmärksammats allt mer att judar i Malmö känner sig utsatta och förföljda. Jag måste erkänna att jag från början hade lite svårt att ta rapporteringen riktigt på allvar. Visst kan Gaza-invasionen skapat en hel del hatkänslor med irrationellt beteende som följd, men min spontana reaktion var att så väldigt omfattande kan det väl ändå inte vara.

Nyfiken på hur svenska islambloggare ser på saker och ting fick mig att leta upp och börja läsa några sådana. Den första jag hamnade på var en blogg som verkade ge ett seriöst intryck med långa artiklar om utvecklingen i mellanöstern. Men ganska snabbt började det dyka upp ett genomgående tema, ungefär såhär – om det inte hade varit för de illasinnade sionisterna så hade situationen i Mellanöstern varit mycket bättre. Och inte bara där utan i hela världen, förutom i Iran där man är på god väg att bygga upp idealsamhället! Om någon lite försynt påpekar att Iran kanske inte verkar så fantastiskt mysigt (tex om man hänvisar till Transparency Internationals bild av korruption i Iran som jag gjorde) så bemöts man ofelbart av svaret att man inte kan lita på propagandan från sionistiskt styrda organisationer! Begreppet NWO dyker givetvis också upp i den konspirationsteoretiska världsbilden som framträder. Att det länkas till nationell.nu (högerextrem sida) trodde jag först var någon form av ironi. Men även om nationell.nu inte har mycket till övers för muslimer och islam så upptäckte jag att islamisterna (eller vad vi nu ska kalla dem) har tagit över nationalisterna/högerextremisternas bild av judarna.

Min diagnos är att denna islambloggare har hamnat i ett sektliknande extremisttänkande där all fakta som inte stämmer överens med den egna världsbilden snabbt och enkelt sorteras bort som irrelevant (ytterligare ett exempel på speciell diskussion).

Detsamma kan sägas om en annan islamblogg som i mångt och mycket delar världsbilden ovan, (hurra för Iran!) men som har en något mer religiös profil. På bloggen finns det ett inlägg som förklarar trafficking och prostitution med den: ”liberala sex kulturen och det moraliskt förfallna samhälle vi lever i idag”. Här kan vi prata moralkonservativt och inte så lite jämställdhetsfientligt (inte minst i efterföljande diskussion).

Ett annat exempel är kulturvärldens tidigare favoritmuslim Mohamed Omar som gått och blivit extremist. Även hans blogg visar samma tydliga tecken som bloggarna ovan. Läs mer om M O på Newsmill.

De omnämnda bloggarna är inte på något sätt våldsförespråkare, men när personer som kan formulera sig väl har dessa värderingar så är det ett tecken på att det också finns andra mer våldsbenägna islamister med ungefär samma världsbild. Alltså är det ganska sannolikt att situationen för judar i Malmö är betydligt besvärligare än vad åtminstone jag trodde från början.

En annan intressant aspekt är att även moderata och sekulära muslimer känner sig utsatta för de extrema islamisternas hat.

Ulf Nilsson i Expressen skriver att Sverige och svenskarna befinner sig i ett krig mot muslimerna. Jag skulle snarare vilja säga att Sverige och svenskarna (invandrare inkluderade) bör fortsätta att kämpa mot okunniga, intoleranta, bakåtsträvande grupperingar, som man länge gjort med tex vänster- och högerextrema, men också med religiöst konservativa. Islamisterna är ytterligare en gruppering att lägga till på listan, varken mer eller mindre.

,____

Här är några andra exempel på islambloggar där det finns ett och annat som kan få vän av ordning att haja till: Noorislam, Seende, Ledaren, Min Hijab

För övrigt bör den första åtgärden vara att sätta stopp för religiösa friskolor, vilket tas upp i flera inlägg på Lindenfors blogg.

Revolutionerna i Mellanöstern påverkar oss på många sätt. Prisökningarna på olja och uppdateringen av hur beroende vi är av mellanösterns olja har säkert fått en och annan oljeberoende tyckare i media att fundera lite mer på oljetillgången.

Som en följd har det smått revolutionerande hänt att Sydsvenskan (Skånes DN) på sin ledarsida skriver: ”IEA beräknar att peak oil, den maximala produktionskapaciteten, nåddes redan 2006”

Att en av Sveriges större morgontidningar överhuvudtaget tar upp peak oil på ledarsidan är i sig en revolution. Att de dessutom skriver att peak oil inträffade 2006 är smått otroligt. Insatta peak-oil-ister vet mycket väl att IEA förskönar sanningen något (Både Flute och Cornucopia har skrivit om det) och lägger till ökningar av okonventionell olja (tex oljesand) och naturgasbaserade bränsle för att få till en fin stigning av den totala utbudskurvan så att det finns en räddningsplanka för dem som vill fortsätta förneka peak oil (se diagram nedan). Inte minst har IEA dessutom uttryckt en oerhört optimistisk syn på volymen av nya fynd, eller snarare rop på hjälp som Kjell Aleklett uttryckte det..

Min offensiva bedömning är att peak oil trots allt kommer att bli en valfråga redan nästa val. Redan nu finns det några framstående politiker som så smått har öppnat på locket, tex Gustaf Fridolin och Lena Sommestad (efterträdare till Baylan?). Fortsatt turbulens i Mellanöstern med nya pristoppar kommer att elda på frågan ytterligare.

Att det sen finns några mindre förändringsbenägna i vårt land som kommer att fortsätta slåss mot väderkvarnar – det får vi leva med. Förhoppningsvis leder det dock till att personer som Marian Radetzki får mindre mediautrymme och att anhängare av siter som The Climate Scam kan börja ägna sig åt något mer konstruktivt.

growth

Uppdatering 3: Traditionellt brukar miljökramare kallas flummiga – det verkar som om tillväxtkramare försöker göra allt för att lägga beslag på det epitet. Beundransvärt att någon vågar signera en text som denna! Texten hade gjort sig mycket bättre på Badlands Hyena (där jag hittade länken till artikeln).

Uppdatering 2: Fascinerande, Expressen av alla tidningar har en artikel av Tim Jackson som är väldigt rakt på sak. Det nämns att Tim ska träffa svenska toppolitiker. Vi får se vad det innebär, förhoppningsvis kan det generera en del uppmärksamhet i media. Läs gärna mer om Tim Jackson här.

Uppdatering1 : Det jobbas hårt på att styra bort S från tillväxtkritiken. Svenskt Näringsliv har anlitat PR-byrå med målsättning att skapa en tillväxtvänlig socialdemokrati!

Ekonomisk tillväxt är heligt. Än så länge finns det inget politiskt parti som vågar vara politiskt inkorrekt och offentligt säga att kejsaren är naken, dvs att förväntningar på ständig tillväxt i samhällsekonomin är orimligt (en del bloggdiskussioner finns dock, tex V, MP, S, C, i KD finns det säkert också sådana diskussioner med tanke på Anders Wijkman, men hos FP och framförallt M lär det vara svårt att hitta!

Det finns många grundläggande strukturer i vårt samhälle som bygger på ständig tillväxt. Din pensionsprognos baseras alltid på positiv tillväxt. Det viktigaste sättet att få ner arbetslösheten är genom tillväxt. Miljön ska räddas av tillväxt. Bostadsmarknaden och stora delar av det finansiella systemet skulle få problem utan tillväxt. Vi har helt enkelt format ett samhälle som är beroende av tillväxt. Alltså är det inte konstigt att debatten saknas om vad vi ska göra när samhället inte längre kan drivas framåt av tillväxt. När, var, hur tillväxten kommer att vika vet vi inte så mycket om – det enda som är säkert är att perioden av ständig tillväxt kommer att ta slut.

Tillväxtens förkunnare, som än så länge med nonchalans kan förpassa så kallade tillväxtkritiker som orealistiska alternativa drömmare, brukar prata om att det är tjänstesektorn som ska stå för tillväxten och att grön tillväxt är möjligt med ny teknik. Det finns många invändningar mot dessa argument, men det får jag ta upp i ett annat inlägg (här finns läsvärda tankar). Syftet med den här texten är snarare att visa den övergripande orimligheten med evig tillväxt och att man därmed ur ett politiskt perspektiv faktiskt behöver fundera på hur ett samhälle utan tillväxt ska se ut – oavsett om man tror att det inträffar nu eller något längre fram i tiden.

2009 var Sveriges BNP ca 3204 miljarder kronor. Om vi antar en årlig tillväxt på 3% (inte alltför aggressivt om man utgår från pensionsprognoser), så kommer den årliga BNP-ökning redan år 2129 överstiga dagens totala BNP. Om vi tar ut svängarna och ser vad Sveriges BNP blir år 2500 så hamnar vi på en nivå som är ca 2 miljoner gånger större än dagens BNP! Att det blir så höga siffror kanske överraskar någon läsare, men det är den effekt som man får när man har en exponentiell tillväxt, eller årliga ej avtagande procentuella ökningar. Exponentiell tillväxt är vanligt förekommande i naturen, men det finns alltid en begränsande faktor som slår till förr eller senare. Något förenklat leder begränsningen till att den exponentiella tillväxten bryts på två olika sätt, antingen i form av en J-kurva eller S-kurva. Tillväxten av lämmelpopulation brukar användas som exempel på J-kurva (även om omfattningen av lämmeltåg är något omtvistad), där populationen ökar exponentiellt tills en plötslig avsevärd minskning sätter in. När populationen reducerats ordentlig tar tillväxten fart igen. Vid en S-kurva avtar tillväxten i takt med att begränsande faktorer i den omgivande miljön sätter in och en stabil nivå utan tillväxt etableras långsamt (ingen drastiskt minskning).

Vid exponentiell tillväxt kräver varje fördubbling av populationen / förbrukningen / aktuell enhet, att lika mycket läggs till som det totala antalet sedan tillväxten påbörjades, eller som Stellan Tengroth uttrycker det i sin läsvärda bok ”Tillväxt till döds” : Under tiden fram till nästa fördubbling kommer vi att göra slut på lika mycket som vi har gjort slut på sedan tidernas begynnelse. Vilket får effekten att om världens kolförbrukning fortsätter att öka med 3% årligen så kommer förbrukningen att ha fördubblats redan 2035. Det innebär att lika mycket kol som förbrukats från att det upptäcktes fram till idag kommer att ha göras av med på 25 år! [visserligen med approximationen att den historiska tillväxten varit 3% årligen]

Med tanke på hur beroende vårt samhälle är av ekonomisk tillväxt så finns det all anledning att fundera på vilka alternativ det finns och börja förbereda för en övergång till ett verkligt långsiktigt hållbart samhälle. Ju tidigare detta kan bli en offentligt diskuterad fråga desto större chans att vi undviker att ekonomin och inte minst utvecklingen av vårt samhälle följer mönstret för J-kurvan.

Att prata om långsiktig ekonomisk tillväxt utan att fundera på tidsperspektivet är som att hoppa fallskärm och inte fundera på om man fått med sig fallskärmen förrän man börjar närma sig marken!

Tips på andra sidor som tar upp tillväxtproblematiken: Framtidsrealisterna, Steg3, Effekt


I OBS i P1 går det en serie om socialdemokratins framtid. I dagens program såg Jesper Meijling tillbaka på New Labours succé i slutet av 90-talet som ett sätt att ge perspektiv. Jag tyckte att han hade en bra slutkläm som också sammanfattar ett mer allmänt problem inom politiken:

”Problemet för socialdemokratierna, med det som Geoff Mulgan [huvudskapare av New Labour] får representera här, är som jag ser det inte något med ideologi och höger-vänster, utan att det inte går att utvinna någon socialdemokrati ur det.Därför att en nödvändig definition av ”socialdemokrati” tror jag förblir: något som kan utgöra ett någorlunda långsiktigt och stabilt samhällskontrakt. Vilket förutsätter direkt beröring, inte visioner i största allmänhet. Det förutsätter egen analys, strukturer, sansat arbete med att förstå hur komplicerade saker fungerar, vilka saker som spelar roll. Färre förslag och fler frågor: Hur fungerar infrastrukturen på lång sikt? Finns det någon forskning kring vad man uppnår med vilka incitament i offentliga åtaganden i t ex skolan? Vad är en marknad för något? Hur funkar det? Hur sitter saker ihop? Hur samverkar de med viljor och drivkrafter?”

Alltså en mycket bra sammanfattning av socialdemokratins problem, men som sagt inte bara ett socialdemokratiskt problem. Det beskriver också orsaken till den känsla av reklamvattniga söndertuggade budskap som präglade senaste valrörelsen.

Fokus hade i senaste numret en artikel som förde fram att moderaterna stagnerat efter sin senaste make over. Artikelförfattaren menar att de nytänkande idéerna och analyserna finns bland partimedlemmar, men inte i partiledningen. Att döma av det som når ut i media kan jag inte annat än hålla med.

Även allianskollegorna visar prov på stagnation. Björklund försöker krama ur de sista populistdropparna ur sitt ordning- och reda-budskap. Andreas Carlgren går emot all expertis, statistik och fakta när han försöker hävda att Förbifart Stockholm kommer att trafikeras av rena bilar (fossildriven trafik ska vara borta 2030..), osv.

Det borde helt enkelt finnas en möjlighet för S att ta initiativet och leverera nytänkande, visionär politik men som samtidigt, och inte minst, är förankrad i analys och förståelse av den komplexa värld som vi lever i.   

Efter höstens katastrofval är det inte konstigt att det rör på sig i de rödgröna leden (ok, i MP är det ju av annan anledning). Jag har tidigare skrivit om MPs möjligheter att fortsätta uppåt med Gustav vid rodret. Bloggrannen Flute skrev ett inlägg om Jonas Sjöstedt och hans förutsättningar att styra upp vänsterpartiet.

När det gäller S och deras kremlologiska process för att hitta partiledare så är det verkligen inget ämne som intresserar mig. Men efter att sett web-enkäten i DN där man frågar om vilken kandidat som bör bli partiledare så kan jag inte låta bli att kommentera ämnet. Visserligen är det inte fler än ca 6000 som svarat på frågan (just nu), men att outsidern Lena Sommestad låg i topp med 32% av rösterna var en klar överraskning.

Oavsett partisympati så måste erkännas att Lenas blogg är en av få politikerbloggar (åtminstone av de mer inflytelserika politikernas) som verkligen vågar gå på djupet och måla upp den politiska visionen, samtidigt som det baseras på väl genomtänkta och kunskapsbaserade analyser. Som jag förstår det så är Lena inte tillräckligt insyltad i sossarnas maktspel för att vara en sannolik kandidat.

Men det hade helt klart känts som en frisk fläkt i ett parti som har mycket unket att vädra ut.

Uppdatering – både vänster och högerbloggare uppskattar att Lena har åsikter och en politisk egen vilja!

 

Noterat i tidningar: Privata Affärer, Expressen, LO-Tidningen, DN

Bloggat: Isobels text och verkstad , Rebella, Peter Andersson, Min politiska sida, Katarina Nyberg Finn, bios, Björn Andersson

Min favorit till S-ledarposten har på sin blogg svarat på Bengt Randers (ASPO Sverige) fråga om Peak Oil. Kort svar, men kännedom om problematiken finns.

Bengt Randers said 12 hours ago:

Bra att politik ska byggas på kunskap.
Var har du då för kunskap om Peak Oil och dess eventuella konsekvenser?
Hur tror du att det kommer att utveckla sig i framtiden Post Peak, står vi rustade för eventuella problem som kan komma i dess fotspår?
Hur påverkas ekonomin av att vi har mindre energi i framtiden, finns det en sådan koppling?
Hur kan vår livsmedelsförsörjning påverkas, när det går åt stora mängder energi för att producera livsmedel?
Du kan titta på vår hemsida där vi tar upp sådana spörsmål.

lenasommestad said 11 hours ago:

Tack Bengt! Jag har försökt följa Peak Oil-debatten, inte minst via Kjell Aleklett här i Uppsala. Men det finns mycket att lära. Här finns några av de stora utmaningar som kräver båda nya tankar och ny teknik för hållbar utveckling.

Nästa sida »